Frågor & Svar

 
Cerana (Porslinsfyllningar)
Dålig andedräkt
Hål i tänderna (Karies) 
Ilningar i tänderna
Tandlossning (Parodontit)
Tandvårdsrädsla
Tobak och munhälsa
 
Fråga Tandläkaren!
Ställ gärna frågor av allmän karaktär, så att fler kan få glädje av svaren.
Klicka på bilden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad beror dålig andedräkt på?

Dålig andedräkt (halitosis på latin) kan orsakas av många saker. En vanlig uppfattning är att odören ofta kommer från magen en tro som dock sällan stämmer. Det vanligaste ursprunget är istället från munhålan. De flesta som har dålig andedräkt är dessutom tyvärr omedvetna om sin lukt. Om ursprunget är från munhålan så kan Din tandläkare identifiera orsaken och ge Dig individuell hjälp.

Hur vet jag om jag har dålig andedräkt? Om man, som många gör, sätter handen för munnen och luktar så säger det ofta inte så mycket pga att Du är van vid Dina egna lukter. Ibland kan man känna lite mer om man luktar på ett koncentrat från munnen. Ta en tandtråd och för samma del av tråden mellan många/alla de bakre tänderna sätt den under näsan och lukta. Detta kan simulera lite av den doft som kan komma ut från munnen, det är dock inte alltid lika kraftig lukt från munnen som från tråden. Man kan också skrapa av lite saliv från bakre delarna av tungan på en plastbit och lukta alternativt slicka på armen, låt det torka och sedan lukta. Det bästa är dock att fråga några vänner, det kan vara bra att fråga flera för de i Din närmaste omgivning kan också vara vana vid din andedräkt och därför kanske inte känner dina odörer lika starkt (jämför med en bonde som inte tycker att hans gödselhög luktar så mycket medans Du som stadsbo inte tycker att det luktar så angenämt).

Vad orsakar dålig andedräkt?
Vi känner alla till att om vi äter vitlök så påverkas andedräkten, enligt många till det sämre. Vi vet också att lukten försvinner efter någon dag. När mat tas upp utav kroppen så transporteras födoämnen via blodbanan till lungorna där små molekyler ibland utsöndras med utandningen. Vad vi har ätit kan alltså många gånger kännas på vår utandningsluft.

Munnen är alltid full med bakterier - detta är normalt, bakteriena fyller en funktion  bla i samband med matsmältningen. Så fort man äter något så fastnar det
matrester på och runt tänderna. Det bildas ett plack bestående av mat och bakterier. Under kommande dygn så ruttnar placket och börjar sprida en mindre angenäm lukt (jämför med ruttet ägg). Ofta är man inte själv medveten om denna odör man vänjer sig, som tidigare nämnts, vid sin egen doft. I vår kultur är det heller inte så vanligt att man påpekar för den illaluktande individen att han luktar utan de flesta vänder sig istället diskret bort vid luktkontakt.
Att tandvårdspersonalen ständigt tjatar om borstning och tandtråd beror inte på att vi tycker om att tjata utan att det verkligen hjälper till. Det ruttna placket försvinner inte av sig själv utan det måste avlägsnas.

Ett varningstecken vid tandlossning kan vara en konstant dålig andedräkt och/eller dålig smak från munnen. Tandlossning orsakas av bakterierna och deras giftprod- ukter som irriterar tandköttet och benet runt omkring tänderna. När tandlossning-
en är avancerad så förstörs benet och tandens fäste försvinner. Med regelbundna kontroller så kan tandläkaren upptäcka och behandla sjukdomen i god tid.

Muntorrhet (xerostomi på latin) kan också ge dålig andedräkt. Saliven har en skyddande funktion, och hjälper till att skölja rent i munnen. Saliven har också en bakteriedödande funktion. Ju mindre mängd saliv desto fler bakterier. Tänk på hur det känns i munnen när Du vaknar på morgonen. Salivproduktionen är alltid sämre under natten då frodas bakteriena och man luktar som man gör om morgonen. Muntorrhet kan bla orsakas av ett flertal mediciner, återkommande munandning, systemsjukdomar. Om Du ofta känner Dig muntorr så kan Din tandläkare hjälpa Dig med råd och eventuell behandling.

Rökning ger alltid dålig andedräkt, något som rökaren sällan känner men nästan alltid omgivningen. Rökningen missfärgar dessutom tänderna, minskar smaklök-
arnas förmåga och irriterar slemhinnan. Tobaksrökare löper en mycket större risk att drabbas av tandlossning. Cancerrisken är också avsevärt högre hos rökare. Din tandläkare är alltid uppmärksam på eventuella tecken på sjukdomar associerade med rökning.

Olika sjukdomar kan också ge dålig andedräkt tex lokala infektioner i näsa och hals, kroniska bihåleinfektioner, kroniska bronkiter, diabetes, magsjukdomar. Om Din tandläkare anser att Din mun är frisk och ren kan han remittera Dig till läkare för att utreda eventuella andra orsaker.

Bry Dig om Din mun!
En god munhygien och behandling av eventuell tandlossningssjukdom är mycket viktigt för att bli av med sin illaluktande munodör. Om Du tror att Du har en konstant dålig andedräkt skriv ned vad och när Du äter under 3-7 dagar och visa den för Din tandläkare. Informera alltid tandläkaren om Du har fått någon läkar-
behandling och/eller nya mediciner sedan Ditt senaste besök. Regelbundna besök hos tandvårdsteamet för rengörning och kontroll är givetvis en förutsättning för en glad och nöjd mun.

Borsta tänderna morgon och kväll med en fluortandkräm. Borsta även tungan speciellt de bakre delarna. Undersökningar har visat att odören ofta kommer från just de bakre delarna av tungan. Använd tandtråd eller annat alternativ för rengöring mellan tänderna en gång om dagen - innan sängdags är att föredra, då lägger man sig med en ren mun. Om Du har avtagbara proteser så ta ut dem på natten om inte Din tandläkare rekommenderat annat.

Munsköjlningsmedel har oftast en högst tillfällig, och många gånger ingen effekt alls, på dålig andedräkt. Om Du regelbundet måste använda medel för att dölja en illaluktande andedräkt rådfråga istället Din tandläkare. Om Du har svårt att hålla rent så kan Din tandläkare ibland rekommendera speciella bakteriedödande medel. Fluorinnhehållande medel (tex som munsköljningsmedel) motverkar karies och har också en viss bakteriedödande effekt. Sockerfria tuggumin kan också hjälpa till främst genom att de stimulerar salivproduktionen. Din tandläkare med personal ger Dig alla rekommendationer anpassade helt efter Dina egna behov och möjligheter. Tandläkaren och hans/hennes team är specialutbildade på allt om munnen. Ta gärna del av Vår kunskap!

Leg. Tandläkare Per Rehnberg

Tillbaka till Frågor & Svar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varför får vi hål i tänderna?
Hål i tänderna beror på att munbakteriernas syraattacker är kraftigare än tändernas och salivens försvar. Varje gång vi äter eller dricker något som innehåller socker eller stärkelse, startar bakterierna i munnen en syraattack som ger skador på tänderna. Ju oftare vi äter, desto mer syra bildas och desto större är risken att syraskadorna växer och blir till hål.

Men det går att undvika!

Några tumregler.

1: Undvik att småäta. Låt  tänderna vila i två till tre timmar. En bra regel är att äta tre huvudmål (frukost, lunch och middag) samt två mellanmål per dag.

2: Borsta tänderna noga morgon och kväll med fluortandkräm.

3: Drick vatten istället för läsk.

4: Undvik socker i kaffe och the.

5: Låt barnen äta lördagsgodis och se till att de inte "sparar" utan äter allt på en gång.

När inte detta räcker är det lämpligt att komplettera med ett extra fluorskydd. Antingen som sugtablett, tuggummi eller lösning att skölja med. Fluor fungerar bäst om man tillför det i låga koncentrationer många gånger under dagen, varför fluortabletterna är effektivast.
(Se dosering nedan.)

Xylitol har förmåga att minska syraproduktionen och därför har man sötat bl a fluortaletterna med detta. En mycket god kombination, varför det är lämpligt att ta fluortabletterna efter måltid. Även vanligt godis finns sötat med xylitol, vilket är att föredra framför vanligt socker. Varför inte äta sockerfritt i veckorna och tillåta sig vanligt socker- godis på helgen?


Andra faktorer som påverkar.

Många äldre har mediciner som tyvärr ofta ger muntorrhet som biverkning, samtidigt som våra salivproducenter blir tröttare med åren. Detta ger en bra miljö för bakterierna att växa i. Det är svårt att komma åt. Man kan rådgöra med sin doktor om möjlighet finns att byta ut sin medicin, men tyvärr är det sällan möjligt. Att dricka mycket vatten kan kompensera. Ett extra fluortillskott är också bra men fr a är det viktigt att tänka på att undvika det nämnda småätandet. På ålderns höst brukar även tandköttet dra sig tillbaka och de sköra rotytorna där karies lätt uppstår, blottläggs. I extrema fall, kan högkoncentrerad fluorgel i individuellt anpassade mjukplastskenor, vara ett alternativ.

Om du har några frågor i övrigt vänd dig till din tandläkare som kan utveckla ovanstående mer.
 

Rekommenderad fluordos

Ålder              rek fluordos       tuggummin      sugtabl.      sugtabl.
                       per dag (mg)      el. sugtabl.

3-6 år                0,50                      2                     -                -

7-12 år              0,75                      3                     -                -

13 år/vuxna       1,50                      6                     3               3

 

Vad är viktigt för barnens tänder?

-A och O för barnens tänder är hygienen. När första tanden bryter fram skall den helst borstas. Studier har visat att hygienen har större betydelse än kostvanorna.

-Fluortandkräm är ett enkelt sätt att tillföra fluor. Man ger inte längre små barn fluortabletter. Istället har det visat sig mycket effektivt att använda tandkräm i anpassad mängd. Tumregel är barnets lillfingernagel. Den växer med barnet, så också fluorbehovet. Tänk på att små barn gärna "äter" tandkräm !!

-Vissa barn tycker inte om tandkräm p g a smak och då kan man köpa 0,2% fluorgel på apoteket som är i det närmaste smakfri. En del får en reaktion i slemhinnan och det kan svida. Tandkrämen Zendium saknar den beståndsdel som ger dessa besvär och kan lämpa sig väl.

Det är vikigt att barn inte får hål i sina mjölktänder. Att säga att "de skall ju ändå trilla ut" är inte relevant då barn med mjölktandkaries mycket ofta får hål i sina permanenta tänder.
En tand som uppnått 16 år utan hål kommer med stor sannolikhet att vara intakt för mycket lång tid framåt.

Leg. Tandläkare Michael Werner

Tillbaka till Frågor & Svar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Varför ilar det i tänderna?
Tanden består av emalj och dentin (tandben). Emaljen sitter som ett "hölje" över dentinet på den delen av tanden som syns ovanför tandköttet. I dentinet finns små vätskefyllda "rör" eller kanaler som leder in till pulpan/nerven. Om vätskan i dessa kanaler rubbas av en eller annan anledning, reagerar nerven. Detta känns som en ilning i tanden.

Emaljen skyddar dentinet i normala fall. Om emaljen skadas t.ex. pga karies, spricka, olyckshändelse etc. kan vätskan i kanalerna påverkas av miljön i munhålan.

Har man fått hål (karies) i tanden och äter t.ex. något sött ändras vätskenivån i dentinkanalerna och tanden ilar.

Likaså kan det ila om man har en spricka i tanden. Tuggar man med tanden så att sprickan utvidgas ändras vätskenivån i kanalerna.

En mycket vanlig anledning till ilningar i tänderna är blottade tandhalsar dvs. tandköttet har dragit sig tillbaka. Roten har inget skyddande emaljhölje. Dentinets kanaler får därmed direktkontakt med munhålan. Det ilar då när man äter eller dricker något kallt, sött eller surt. Även att borsta på rotytan kan ge ilningar.

För att lindra besvären kan man lägga på en fyllning eller någon annan försegling på rotytan. Viss lindring kan uppnås genom att använda en speciell tandkräm. Att skölja med fluor, undvika sura drycker och livsmedel och att borsta rotytan varsamt ger också lindring på sikt.

Leg. Tandläkare Helen Almström


Tillbaka till Frågor & Svar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tandlossning (Parodontit)
Detta är den andra stora tandsjukdomen. Vid sidan av karies är parodontit den viktigaste orsaken till tandförluster hos människan. Grundorsaken till parodontit är inte helt klar, men kunskapen om sjukdomen är mycket stor, vilket gör att med rätt diagnostik och rätt behandling kan sjukdomen stoppas eller åtminstone kan den få ett långsammare förlopp. De första tecknen till att parodontit skulle kunna utvecklas hos en individ är inflammation i tandköttet, vilket för den enskilde kan visa sig som att tandköttet t.ex. vid tandborstning är lättblödande.

Orsaken till detta är, som vid karies, bakteriebeläggningar, plack, på tandytan i anslutning till tandköttskanten. Dessa beläggningar utsöndrar ämnen som irriterar intilliggande vävnad, vilken reagerar med inflammation. Om irritationen finns kvar långa perioder kan den underliggande benvävnaden, som tanden sitter fäst i, dra sig tillbaka. Efter många år så kommer hela fästet för tanden att försvinna och tanden lossnar och går förlorad. Problemet för den drabbade individen är att inga allvarligare symptom uppträder förrän tanden börjar sitta löst. Det är av denna anledning som det är viktigt att man går på regelbundna kontroller så att tandläkaren kan sätta in förebyggande åtgärder innan det är för sent.

Det har visat sig att trots att de allra flesta människor inte sköter sin munhygien så som de egentligen borde, och de flesta har tandköttsinflammation, så drabbas ändå bara en mindre del av allvarlig parodontit. Detta beror troligen på ärftliga faktorer. En av de allra viktigaste bidragande faktorerna till parodontit är rökning. Detta är bevisat vid ett flertal undersökningar. Om tandläkaren konstaterar att en person är i riskzonen för att drabbas av tandlossning kommer hon/han att se till att resurser sätts in i första hand för att förbättra munhygienen. Rengöring av tandytan varvid all eventuell tandsten borttages är ett annat mycket viktigt steg i behandlingen. Tandhygienisten är specialutbildad för detta ändamål.

I vissa fall när tandlossningen är i ett långt framskridet stadium kan även kirurgi vara nödvändigt för att rädda en eller flera tänder. I vissa mycket svåra fall remitteras patienten till specialisttandläkare.

Leg. Tandläkare Anders Engström


Tillbaka till Frågor & Svar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur kan man bota sin tandvårdsrädsla?
Många kan träna bort sin tandvårdsrädsla genom mental träning. Metoden liknar den en del idrottsmän använder då de skall prestera toppresultat.

Patienten får lära sig en avslappningsteknik och arbetar sedan med målbilder.
Den mesta träningen sker hemma och oftast räcker det med 4-5 besök för att lära sig tekniken.

Leg. Tandläkare Elisabeth Berglund


Ytterligare metoder att behandla patienter med tandvårdsrädsla:

1.
Personligt, lugnt omhändertagande.
Här gäller det för tandläkaren att arbeta på ett lugnt och avstressat sätt, att "läsa" patienten och att anpassa behandlingen efter den enskilda personen. Alla tandläkare lär sig denna metod mer eller mindre och den hjälper en mycket stor grupp människor som lider av mildare former av tandvårdsrädsla.

2. Avslappningsterapi, hypnos.
I fall av svårare tandvårdsrädsla kan denna metod vara ett bra medel att hjälpa personer till tandvård. Metoden går ut på att lära patienten att slappna av under behandlingen. En person som är avslappnad känner smärta i mindre utsträckning än annars, och är lättare att kommunicera med, till skillnad mot den som sitter i tandläkarstolen med ett krampaktigt tag om armstöden med koncentrationen helt inriktad på "att det alldeles strax kommer att göra jätteont".

Hypnos är en djupare form av avslappning. För att kunna utnyttja den hos tandläkaren krävs träning. Den går till så att patienten kommer till tandläkaren ett antal gånger endast för att lära sig tekniken. När man lärt sig tekniken kan tandläkaren på en ganska kort stund försätta patienten i hypnos, varefter själva behandlingen kan ta vid. Många tror att hypnos innebär att man är mer eller mindre medvetslös och att en annan människa kan ta kontroll över ens beteende även om man inte vill det. Detta är inte riktigt. I själva verket är det den som är under hypnos som avgör vad "hypnotisören" tillåts göra. Om man inte vill göra det som sägs till en, så går man direkt ur hypnosen, man "vaknar". I själva verket är man hela tiden helt medveten om vad som händer, men man är i ett mycket speciellt avslappnat tillstånd, där man kan fås att t.ex. koppla bort smärtsinnet så att tandläkaren kan lägga bedövning utan att det gör ont, eller att laga en tand  utan bedövning utan att man uppfattar smärtan.

3. Lustgas.
Lustgas kan ibland vara ett bra sätt att behandla människor med tandvårdsrädsla. Det går till så att man andas in gasen i samband med själva tandbehandlingen. Man blir då lite avtrubbad och den eventuella smärtan känns betydligt mindre. När man avslutar behandlingen tar det bara en liten stund tills man känner sig som vanligt igen.

4. Narkos.
Narkos innebär att man är helt nedsövd under behandlingen. Detta används vid mycket svåra fall av tandvårdsrädsla där inga andra metoder hjälper. Läkare som ansvarar för själva narkosen måste finnas tillgänglig.

Leg. Tandläkare Anders Engström


Tillbaka till Frågor & Svar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Cerana (porslinsfyllningar)

Porslinsfyllningar för barn och vuxna.

Nu kan du få en vacker vit lagning som är stark och ersätter plast och amalgamfyllningar. Tekniken är enkel och du får den direkt vid samma besök och till ett rimligt pris.

Keramik är ett av de bästa materialen att laga tänder med. I keramik finns bara naturliga beståndsdelar som är starka, kan hålla sin form och nöts i samma takt som tanden. Cerana är ett material som perfekt motsvarar tandens naturliga egenskaper.

Leg. Tandläkare Madeleine Wallenberg

Tillbaka till Frågor & Svar!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Hur påverkas munhälsan av tobak?

Nikotin i olika former och sjukdomar i munhåla och svalg.

Rökning, som rent allmänt är mycket dåligt för hälsan kan också i munhålan orsaka en del sjukdomstillstånd.

Tandlossning.

Ett stort antal undersökningar har visat att rökning är en av de viktigaste bidragande orsakerna till att parodontit (tandlossning) utvecklas.

Den som röker och har drabbats av begynnande tandlossning kan förbättra möjligheterna dramatiskt att slippa förlora sina tänder om han/hon slutar att röka.

En tandköttsoperation görs ibland för att förbättra möjligheterna för en eller flera tänder att inte gå förlorade p.g.a. att tandlossningen gått ganska långt.

Det är i själva verket en förutsättning för att det ska vara någon mening med en tandköttsoperation att patienten inte är rökare.

Vad gäller andra former av nikotin, såsom snus och olika typer av rökavvänjningsmedel är det mer osäkert om det har någon inverkan på tandlossningssjukdomen. Vill man vara säker bör inget nikotin användas.

Tobak och cancer i munhåla och svalg.

Snusning och rökning är vanligt i vårt land. Bruket av snus ökar hos både män och kvinnor, men är vanligast bland män. Sambandet mellan tobak, i form av rökning och snus, och cancer i munhåla och svalg har beskrivits i några artiklar. Resultatet av dessa kan visa om rökning och snusning ger upphov till cancer i munhålan.

Cancer i munhåla och svalg är en av de tio mest frekventa cancertyperna över hela världen. Sverige är ett av de länder i Europa som har minst antal fall av cancer i huvud- och halsregionen. Majoriteten av cancerfall av denna typ i Sverige drabbar män.

Rökning är den vanligaste orsaken till cancer i munhåla och svalg, men det är ändå mycket farligare med rökning och alkohol tillsammans. Särskilt då alkoholkonsumtionen är stor.

I Asien förorsakar tuggtobak hög förekomst av cancer i munhåla och svalg. Oftast används tuggtobaken där tillsammans med Arecanöten (nöt från Arecapalm). Rökning tillsammans med denna nöt tycks ge ännu större risk för cancer i munhåla och svalg .

Risken för att få cancer i munhåla och svalg ökar med mängden tobak per dag och antalet konsumtionsår.

Om man slutar röka avtar risken för cancer i munhåla och svalg. Efter 20 års uppehåll är det ingen förhöjd risk alls. Men det är av avgörande betydelse hur länge och hur mycket man rökte innan man slutade.

Undersökningar gjorda både i Sverige och USA visar att snus utgör en liten risk för cancer i munhåla och svalg, trots att vissa ämnen i snus enligt djurförsök är cancerframkallande.

Svenskt snus är mjukt och tillverkat av ojäst tobak, huvudsakligen mörk Virginiatobak blandad med Kentuckytobak. De flesta svenska snusare använder svensktillverkat snus. Det svenska snuset används nästan enbart i Sverige och i de nordiska grannländerna. De största konsumenterna finns i den norra delen av landet. Där är förekomsten av cancer i huvud- och halsregionen låg. Däremot är förekomsten av den cancerformen högre i Stockholms- och Göteborgsregionerna, men där är konsumtionen av snus lägre än i övriga landet.

I världen har Sverige haft den största konsumtionen av snus per capita under 1900-talet, men trots detta är antalet fall av cancer i munhåla och svalg få. I West Virginia, USA , används mycket snus, men i denna del av USA är dödligheten p.g.a. cancer i munhåla och svalg lägre än i övriga USA.. Det finns inga klara belägg för förhöjda cancerrisker hos snusare som använder snus av svensk typ.

Det finns heller inga klara belägg för att risken för cancer i munhåla och svalg inte skulle vara förhöjd för dem som använder snus av svensk typ.

Rökning är en av de viktigaste orsakerna till cancer i munhåla och svalg, men vid samtidig stor alkoholkonsumtion mångdubblas risken.

Vad gäller snus visar den svenska undersökningen att det inte finns någon ökad cancerrisk, trots att svenskt snus innehåller cancerframkallande ämnen, medan i socialstyrelsens värdering av snusets hälsorisker, håller man å ena sidan med, men å andra sidan sägs att man inte kan dra några slutsatser att snusningen inte ökar cancerrisken.

Snusning är ändå att föredra framför rökning och bör rekommenderas till rökare som ett bättre val, förmodligen ett bra alternativ till de medel för rökavvänjning som idag finns på marknaden.

Framhållas bör dock att det ur hälsosynpunkt troligen är allra bäst att helt avhålla sig från nikotin i alla former.

 

Referenser avseende tobak och cancer i munhåla och svalg:

  1. Newell Johnson . What causes oral cancer, 1998.

    Författaren har tittat på 20 olika artiklar som handlar om cancer i munhåla och svalg och orsakerna till detta.

  2. Nadarajah Vigneswaran, Ken Tilashalski, Brad Rodu, Philip Cole från tandläkarhögskolan och universitetet i Alabama, USA. Tobacco use and cancer. 1995.

    Dessa har tittat på 62 olika artiklar rörande tobak och cancer i munhåla och svalg.

  3. Freddi Lewin, Staffan E Norell, Hemming Johansson, Per Gustavsson, Johan Wennerberg, Anders Biörklund, Lars Erik Rutqvist. Smoking tobacco, oral snuff, and alcohol in the etiology of squamos cell carcinoma of the head and neck. 1998.

    En studie som gjorts på svenska män mellan 40-79 år i södra Sverige mellan 1988-1990, motsvarande 2 miljoner person-år. 605 fall av cancer upptäcktes under denna period. 756 personer valdes ut i hela gruppen genom slumpmässigt urval för intervju. Båda grupperna frågades om sina levnadsförhållanden bl.a. rök- och snusvanor, kostvanor och munhygienvanor, hur ofta de gick till tandläkaren, yrkesrisker, m.m.

  4. Anders Ahlbom, Ulf A Olsson , Göran Pershagen. Hälsorisker med snus.1997. Socialstyrelsen. ISBN 91-7201-182-3.

En värdering av snusets hälsorisker.

Leg. Tandläkare Anders Engström


Tillbaka till Frågor & Svar!